I början av året fick jag för mig att börja odla. Det var ju lätt att köpa fröer, jord och krukor. Jag hade ingen riktig plan, bara inspiration, glöd och glädje. Det blev fler och fler fröer, fler och fler krukor. Jag fick göra plats i alla fönster med sol. Vattnade varje dag med sprayflaska. Sen började de växa. Alla skulle skolas om i lite större krukor med ny jord. Då började det bli svårt att veta var jag skulle ställa dem. Så fortsatte det. De växte, behövde nya krukor och jag kom på fler saker jag önskade så. Flera timmar om dagen stod jag i köket och skolade om plantor. Det var så otroligt roligt.

Minidrivhus i odlingslåda i tunnelväxthuset

De blev större och större. Var skulle vi ha alla? Då beställde jag tunneltält. I tältet behövdes det odlingslådor. Calle snickrade och snickrade. Det var stora mängder jord och stallgödsel som behövdes för att fylla alla lådor.

Tunnelväxthuset med halm på golvet och hemmasnickrade odlingslådor.

Det var klurigt med tajmingen med naturen. Frostnätterna kom och gick. Jag fick läsa på om olika plantor för att se vilka som tål frost. Vi fick natta plantorna som stod ute med fiberdukar och filtar. Jag blandade även ihop plantorna, eftersom jag naivt trodde att jag skulle komma ihåg vilka som var vilka. Jag råkade nog äta upp broccoliplantorna, som jag trodde var grönkål (vilket jag hade i mängder).

Tunnelväxthus och odlingslådor med kålnät.

Tunneltältet räckte inte. Vi hade ju 170 tomatplantor som skulle ut senare. Jag beställde ett till tält och sålde några tomatplantor. Odlingslådorna räckte inte. Calle snickrade ihop fler och vi fick köpa av några hantverkare som var här och jobbade. Vi fixade odlingsbäddar av kartong och jord. Det blev potatisåker och även majs, indiankrasse och solrosor. Det hela blev lite galet men oj så roligt.

Förodlad tidig potatis sätts ner i jorden. Odlingsbädden ligger uppe på gräsmattan. Calle lade kartong som vi hittade i en container, gammalt hö från ladan och planteringsjord uppe på.

När det dessutom gick att körda 60 fina Pak choi, sallat i mängder, spenat, grönkål och färska örter tidigt i vår - blev det ännu roligare. Men vad skulle vi göra med allt vi skördat? Köket fylldes och frysen likaså. Jag fick stå och förvälla på kvällarna för att frysa in. Örterna behövde ansas och torkas eller frysas in. Jag gjorde en massa örtsalt. Potatisen började bli klar redan i juni. I början åt vi det vi skördade, men nu har det blivit så mycket så att vi kan spara också. Igår satte vi ny potatis som går att lagra över vintern.

Pak choi är lätt att odla och bör odlas tidigt. Den gillar inte långa ljusa dygn och klarar kyla dessutom. Den är god i wok och de unga bladen är goda i sallad. När den går i blom förändras smaken, så det är bra att skörda innan, förvälla och frysa in. När den har skördats, kan något nytt få plats i odlingslådan.

Och alla blommorna. Det har blivit mängder med ringblommor och kamomill. De ska plockas på morgonen när de precis har slagit ut. Först ville jag använda alla till oljor, salvor och teer. Men nu unnar jag oss vackra buketter också. Nu är även sockerärtorna klara för skörd. De små tomaterna börjar bli klara. Det blev ju ca 170 tomatplantor och de verkar ge tomater allihopa. Plantorna växer över natten och då ska de ansas. Eftersom jag råkade äta upp broccolin, sådde jag ny. Selleri vill vi ju också ha, så de är också på gång. Rödbetorna blev så goda, att jag planterade fler igår. Många plantor behöver pinnar som stöd - så vi har plockat men till slut köpte vi några också. Tomater och gurkor behöver bindas upp. Ärtorna behöver växtstöd. Ja, det finns att göra

Dahliorna sådde jag inomhus och de planterades ut när frostnätterna var över. Ringblommorna likaså. De vita blommorna är koriander. De fungerar lika bra som brudslöja tycker jag.

När jag har tänkt att jag vill leva i samklang med naturen, tänkte jag att naturen är långsam. Men den har så otroligt mycket och blomningstiden är kort för syren, fläder, rosor och många läkeväxter. Bigarråerna äts upp av fåglarna om jag inte plockar dem. Kantarellerna äts av vildsvinen om vi inte plockar dem. Och nu har blåbären mognat. Låter jag bli att rensa sallaten, då kommer det sniglar.

Ja, att vara självförsörjande på grönsaker och att ta vara på moder jords gåvor är otroligt fascinerande, men oj vad det finns mycket att göra. Jag är full av beundran för våra förfäder som levde så här år ut och år in. Vilken kunskap, kraft och energi de måste ha haft och vilken ren och fin mat de åt. Det är fantastiskt att få följa hela resan från frö till vackra blommor och grönsaker. Allt är dessutom mycket godare än det som går att köpa i affären.

Morötterna direktsåddes utomhus. Jag satte lök intill för att slippa morotsflugor. Jag gallrade sent och kunde då använda de små morötterna som minimorötter. Rödbetorna kan växa till sig, men de var supergoda som små primörer med en klick smör och flingsalt.

Nästa år ska jag planera odlingen bättre och jag ska märka alla små plantor. Men jag är väldigt glad och stolt över hur bra det ändå har gått och tacksam för att jag har Calle som kan snickra, bära jord, fixa odlings bäddar och hjälpa till att vattna. Det var bra att jag följde min ingivelse och inte visste vad jag gav mig in på. Då hade jag troligtvis inte fått uppleva allt detta. Fastän det är mycket som ska göras, känner jag ett väldigt lugn inombords när jag håller på i odlingen. Naturen och plantorna ger så otroligt mycket livsenergi, glädje och ro. Jag tror dessutom att det är så här vi människor behöver lära oss att leva - nära naturen